Gör vi tillräckligt för att minska lidandet vid KOL?

JÄRVAVECKAN 2024

På Järvaveckans inledande dag hölls ett panelsamtal om KOL och vad som kan göras för att göra vården mer jämlik. Socioekonomiska faktorer bidrar till högre risk att få sjukdomen, till stor del på grund av rökning och yrkesexponering. Även lindrig KOL är associerat med sämre socioekonomisk status jämfört med personer utan KOL: lägre inkomst, högre arbetslöshet, högre sjukfrånvaro och fler ensamhushåll.

Lindrig KOL är också associerat med högre förekomst av samsjukligheter som kardiovaskulär sjukdom, depression (hos kvinnor) och ångest¹. Det är förstås svårt att säga något om orsakssamband utifrån dessa observationer men helt klart visar det på ett större behov av preventiva insatser i utsatta grupper. Att fånga upp KOL tidigt är angeläget för att kunna förebygga ytterligare ohälsa.

Panelsamtal under Järvaveckan.
Panelen bestod av (från vänster till höger): Nikolaos Lazarinis, specialistläkare i lungmedicin och allergologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Karin Fälldin, folkhälsoråd (C), Region Stockholm, Emelie Antoni, Country President AstraZeneca,
Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet HjärtLung och Olav Fromm, VD, Chiesi Nordic
Moderator: Suzanne Håkansson, Covernment Affairs Director, AstraZeneca.

Arrangörer: Chiesi Nordic och AstraZeneca i samarbete med Riksförbundet HjärtLung

Livet påverkas

Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet HjärtLung, pratade om att det fortfarande finns stigma kring KOL på grund av kopplingen till rökning: attityden kring att man får skylla sig själv förekommer på sätt som inte gäller för annan vård. KOL har också stor påverkan på det dagliga livet och många av riksförbundets medlemmar vittnar om rädsla för att lämna hemmet, vilket leder till social isolering. De ekonomiska konsekvenserna av sjukfrånvaro och därtill lägre intjänad pension kan också slå hårt.

Hur upptäcks dessa patienter?

Nikolaos Lazarinis, specialistläkare lungmedicin på Karolinska institutet, säger att det vanliga är att KOL upptäcks i samband med luftvägsinfektioner men att underdiagnostiken är betydande. Tyvärr är tillgången till spirometri, som är det centrala diagnostiska verktyget, ojämlik.

Samordnad vård och strukturerad uppföljning behövs

Nikolaos påpekar också att KOL är en komplicerad sjukdom där många kompetenser behöver samverka: inte bara läkaren utan även t ex sjukgymnast, nutritionist, kurator. Emelie Antoni säger att det är anmärkningsvärt att uppföljningen efter exacerbation är så pass dålig: bara 7% av
patienterna får uppföljning inom sex veckor² efter en exacerbation trots att det väl känt att dessa patienter har hög risk för förtida död. Jämför man sjukhusinläggningar vid KOL-exacerbationer med exempelvis hjärtinfarkt så är ettårsmortaliteten 25% efter en KOL-exacerbation medan det vid
hjärtinfarkter tack vare preventiva åtgärder nu ligger på 10%. Undermålig KOL-vård leder till individuellt lidande men även ökade samhällskostnader.

Vilket ansvar har politikerna för att det blir så här?

Karin Fälldin, folkhälsoråd i region Stockholm säger KOL-vården är ett av de tydligaste exemplena på vad som händer när primärvården inte mäktar med sin arbetsbörda. Det politiska syftet med att ta bort ekonomiska incitament för viss vård har varit dels att minska detaljstyrning av vård, men också att inte premiera vård av vissa patientgrupper eftersom man tror att det leder till större ojämlikhet mellan patientgrupper. Spirometri skall erbjudas till alla personer över 40 som har rökt och är andfådda.

Det politiska styret i region Stockholm vill satsa mer resurser på vårdcentraler och att fler ska ha en fast läkarkontakt. Det behövs ett bredare folkhälsoarbete och samverkan med skolor och kommuner för att till exempel jobba förebyggande mot rökning och e-cigaretter. Det behövs också ett riktade insatser i områden med mer ohälsa — inte specifikt KOL.

Kunskapen behöver nå ut

Olav Fromm, VD på Chiesi Nordic säger att allmänhetens kunskap om KOL behöver bli bättre, och att man som patient inte ska behöva vänja sig vid att må dåligt. Vi som läkemedelsbolag kan göra en del insatser för att öka kunskapen om sjukdomen. Vården idag är också ojämlik inom regionen — detta måste bli bättre så att fler får hjälp i tid. Fler kollegor behövs på vårdcentralerna och att det också följs upp att KOL-patienterna får ett strukturerat omhändertagande och att ändamålsenlig utrustning, dvs spirometrier, ska finnas.

Vision för framtidens KOL-vård

Slutligen får panelen frågan om vad man önskar sig av framtidens KOL-vård. Nikolaos önskar ett bättre preventivt arbete så att färre hamnar i behov av specialistvård. Karin vill att fler ska upptäckas i tid, börja fokusera på personer som har andnöd, som rökt och fyllt 40 år. Emelie önskar att alla som lagts in för exacerbation också ska få uppföljning inom 6 veckor. Olav: Fler spirometrier och strukturerad uppföljning. Anders avslutar med en enkel önskan om att de nationella riktlinjerna som finns faktiskt ska implementeras fullt ut.

DELA MED SIG