En rapport av Riksförbundet HjärtLung i samarbete med Chiesi och AstraZeneca tar tempen på KOL-vården i Sverige. Trots att det idag finns goda möjligheter till bättre prognos med tidiga insatser är ändå för lite och för sent det som präglar KOL-vården i Sverige idag. Halvhjärtad KOL-vård är också i det långa loppet dyrare att bedriva, både i form av kostsamma akutåtgärder och mänskligt lidande. Med tidig upptäckt bevaras mer av svenskars lunghälsa.
129 miljoner kronor – varje år
Så mycket skulle sparas enbart genom att etablera KOL-mottagningar i primärvården då det beräknas leda till 30% färre sjukhusinläggningar och färre akuta besök1. Genom att följa sammanhållet vårdförlopp förväntas stora kostnadsbesparingar – utan att det går ut över den enskilde. För den som lever med KOL som får hjälp att undvika eller lindra sin nästa exacerbation är det såklart obetalbart.
Är det styrfart på kunskapsstyrningen?
Det personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp som beskrivs i regionernas kunskapsstyrning leder ingen vart utan implementering. I alla regioner finns olika glapp mellan vad som borde göras och vad som görs i praktiken. Genom att kartlägga arbetssätt och brister blir det lättare att ta fram en åtgärdsplan som faktiskt leder till att fler drabbade ska få ett bättre omhändertagande tidigt i sin sjukdom. En svår utmaning är att prioritera åtgärder till personer som ännu inte blivit så sjuka i sin KOL, men det är varken resurseffektivt eller etiskt att vänta tills de blir så svårt sjuka att de måste prioriteras.
Steg mot förbättrad lunghälsa:
Fyra viktiga åtgärder
1 – Höj kunskapsnivån
- KOL är en behandlingsbar sjukdom där tidig diagnos och tidig insats bidrar till att bromsa in sjukdomsprogressen
- Utbilda vård och beslutsfattare om de allvarliga risker som är förknippat med exacerbationer vilket kan bidra till insikter om värdet av förebyggande åtgärder. En svår exacerbation är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet.
2 – Bättre samverkan
- Kompletterande kompetenser behövs då KOL kräver vitt skilda åtgärder och insatser, samtidigt.
- Bättre kommunikation mellan primär- och specialistvård för bättre uppföljning efter exacerbationer
3 – Satsa på KOL-mottagningar
- Kvalitetssäkra KOL-vården i hela landet och samla kompetenser som krävs för att hantera sjukdomen
4 – Ge personer som lever med KOL förutsättningar att förstå och hantera sin sjukdom
- Strukturerat omhändertagande
- Regelbunden uppföljning
- Patientutbildning
Patientutbildning bidrar till bättre kontroll över sjukdomen, och bör innehålla:
- Behandlingsplan inklusive vägledning vid (risk för) försämring
- Utbildning i inhalationsteknik
- Delaktighet i val av inhalator(er)
Primärvården kan bli bäst på att minska mörkertalet
Ungefär varannan med sjukdomen saknar diagnos, men det innebär inte att de är besvärsfria. Tidiga tecken på KOL tolkas som virusinfektioner eller lunginflammation. Därför bör mottagningar som möter patienter med luftvägssymtom också passa på att ställa frågor om rökning, aktivitetsnivå och andningsbesvär.
Att upptäcka KOL tidigt, och sätta in åtgärder i tid, kan ge en mycket betydande effekt på folkhälsan2.
Läs rapporten
Referenser
- Nationellt programområde för lung-och allergisjukdomar (2023). Konsekvensbeskrivning för personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
- Global initiative for Chronic Obstructive Lung Disease, 2024 REPORT, www.goldcopd.org
