Arbetar du inom hälso- och sjukvård?

Informationen på denna webbplats är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. Är du hälso- och sjukvårdspersonal kan du svara ja för att komma vidare till sidan. Svarar du nej kommer du till vår sida för allmänheten.

Välkommen!

Ja Nej

Lämnar Chiesis webbplats...

Chiesi ansvarar inte för information på externa webbplatser.

Vill du fortsätta till extern webbplats?

Ja Nej
Nyheter och rekommendationer inom astmabehandling

Den 6 maj 2025, på Världsastmadagen, publicerade Global Initiative for Asthma (GINA) sin årliga rapport om astmabehandling. Uppdateringarna bygger på kontinuerliga granskningar av ny vetenskaplig litteratur och görs av GINA:s internationella expertpanel. Här är några av de viktiga punkterna från den senaste revideringen:


Rekommendationer för behandling av astma

Behandlingsrekommendationerna är uppdelade i två spår för att ta hänsyn till den globala tillgången på astmabehandlingar. Spår 1 är huvudspåret där tillgången till astmabehandlingar är god.

  • Medelhög dos ICS vid steg 4: För patienter med måttlig astma (steg 4) rekommenderas inhalationskortikosteroider (ICS) bara i medelhög dos, medan högdos ICS kan prövas under kortare perioder (3-6 månader) i steg 5.
  • Personer med lindrig astma som har symtom ett par gånger i veckan bör ha vidbehovsmedicinering som även innehåller ICS (spår 1).

Delaktighet

Delat beslutsfattande mellan patient och vårdgivare betonas vid valet av astmainhalator. Om en lämplig behandling finns i olika inhalatorer bör miljöaspekter av en inhalator enbart vägas in för de inhalatorer som patienten faktiskt kan hantera.

Skriftliga behandlingsplaner gör det möjligt för patienter att känna igen och agera när astmasymtomen ökar. Behandlingsplanen är fortsatt viktig för att begränsa konsekvenserna av försämring.


Diagnostik: kriterier och flödesschema
  • Att utvärdera lungfunktion är fortsatt viktigt för att bekräfta diagnosen. Variabilitet i luftflöde och symtom är viktiga kännetecken för astma.
  • Biomarkörers roll framgår nu av flödesschemat.
  • GINA betonar att patienten inte nödvändigtvis behöver ha begränsat luftflöde vid tidpunkten för diagnos, då det är ett tecken som kan komma och gå.

Riskfaktorer för allvarliga exacerbationer

Blod-eosinofiler och FeNO är båda kopplade till högre risk för allvarliga astmaanfall. Bristande följsamhet och inhalationsteknik är vanliga orsaker till förhöjda biomarkörer och är viktiga att åtgärda för bättre astmakontroll.


Använd SABA klokt vid svåra exacerbationer

Rekommendationerna för snabbverkande beta-2-agonister (SABA) för den initiala behandlingen av svåra exacerbationer har förtydligats för att undvika överanvändning.


Beslutsträd för svår astma

Beslutsträdet har reviderats och förenklats för att inkludera utvärdering av typ 2-biomarkörer och långsiktig effekt och säkerhet av biologiska terapier.


Översikt: biomarkörer för typ 2-inflammation

För den som vill fördjupa sig i biomarkörers roll vid diagnos, bedömning och hantering av astma, finns nu en omfattande sammanställning av typ 2-biomarkörer, särskilt blod-eosinofiler och fraktionerat utandat kväveoxid (FeNO), i en separat bilaga.


Klimatförändringarnas påverkan på astmatikers lunghälsa

Nytt avsnitt: Extrem värme, extrem kyla, åskväder och höga halter av luftföroreningar är förknippade med en ökad risk för exacerbationer av astma och behov av akutsjukvård. Kunskapsläget är hittills tunt när det gäller effektiva sätt att minska väderberoende försämringar av astma, men är ett område att bevaka.


Du hittar hela rapporten på https://ginasthma.org/

15056-22.05.2025