Järvaveckan erbjuder en möjlighet att diskutera samhällsfrågor. Chiesi medverkade till två olika paneldebatter som handlade om möjligheter till individualiserad vård vid astma-KOL respektive innovation för jämlik hälsa.
Paneldebatt: Från riktlinjer till verklighet: Hur säkrar vi individanpassad läkemedelsbehandling för astma- och KOL-patienter?
Individanpassad vård: I paneldebatten diskuterades hur individanpassad behandling vid astma och KOL kan förbättras – från avsaknad av behandlingsplaner till möjligheten att frångå läkemedelslistan när patientens behov kräver det. Samtalet lyfte både kliniska och strukturella lösningar för att stärka primärvårdens roll i att ge rätt behandling till rätt patient.
Medverkande i paneldebatten: Moderator Malin Appelgren, Paues Åberg Communications, Anna Leijonmarck, allmänläkare, Älvsjö vårdcentral, Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet HjärtLung, Mikaela Odemyr, Astma- och allergiförbundet, Hanna Svensson, Socialdemokraterna, Christine Lorne, primärvårdsregionråd i Region Stockholm, Centerpartiet, och Anna-Lena Johansson, Liberalerna.
Från riktlinjer till verklighet – panelsamtal om individanpassad behandling för astma och KOL
Individanpassad läkemedelsbehandling för astma och KOL är avgörande men möter flera hinder. Få astmapatienter har en individuell behandlingsplan, trots att skriftliga behandlingsplaner bidrar till förbättrad sjukdomskontroll. Variationer i astmasjukdomar kräver olika läkemedel och hjälpmedel, men det begränsade utbudet kan göra att patienter förskrivs inhalatorer som inte passar deras spacer. Patientutbildning, beslutsstöd och utredningar baserade på individens livssituation är viktigt.
Utmaningar för astma- och KOL-vården
Primärvårdens resurser är otillräckliga, vilket begränsar möjligheten att erbjuda optimal vård. Efter pandemin har spirometriundersökningar minskat, och brist på insatser som fysioterapi och rökavvänjning påverkar KOL-patienter negativt. Luftvägsregistret riskerar nedläggning, vilket hotar kvalitetssäkringen. Flexibla rekommendationslistor, fler behandlingsalternativ och förbättrade nationella riktlinjer behövs för att möta patienternas behov.
Rekommendationslistor och nationella riktlinjer
Panelens politiker diskuterade utmaningar kring Stockholms rekommendationslista (Kloka listan), som innehåller färre läkemedel för astma och KOL jämfört med många andra regioner, vilket skapar frustration hos både patienter och vårdpersonal. Primärvårdsregionrådet Christine Lorne betonar att själva listan tas fram av professionen men att politiken styr över avtalsramarna. Det finns utrymme att gå utanför Kloka listan när det behövs för att individanpassa behandlingen, säger Lorne, men följsamheten till listan är högre än följsamhetskravet på 80%. Panelen var enig om att de nationella riktlinjerna behöver efterlevas i en mycket högre utsträckning än idag. Panelen var också överens om vikten av att patienterna får den behandling som krävs för få kontroll över sin sjukdom. Ekonomiska och strukturella satsningar på primärvården är nödvändiga för att förbättra diagnos och behandling samt stärka patienters tilltro till vården.
Paneldebatt: Inklusiv hälsa som förändringskraft
Jämlik vård: Forskning på kvinnohälsa har länge varit underprioriterat, likaså finansiering av innovation inom området. För att uppnå en mer jämlik vård krävs tidigare identifiering av kvinnospecifika besvär, bättre användning av digital hälsodata och ökad samverkan mellan teknik, vård och forskning.
Medverkande i paneldebatten: Emma Vidlund, moderator, Accenture, Lydia Graflund Kastengren, Estercare, Sofie Christoferson, Natural cycles, Elin Emanuelsson, WOMNI, Carin Suveer, Femai och Olav Fromm, Chiesi Pharma.
Långt kvar till vård som utgår från hela befolkningens behov
Kvinnor lever längre än män, men tillbringar i snitt 25% fler år med nedsatt livskvalitet, enligt Carin Suveer. Samtidigt baseras mycket medicinsk forskning på mannen som norm, vilket ger kunskapsluckor kring könsspecifika symtom och hormonernas roll i sjukdomsutveckling.
– Kvinnors lungor är mindre och mer känsliga för skadliga ämnen, vilket bland annat ökar risken för allvarlig KOL. Därför är det extra angeläget att upptäcka sjukdomen tidigt hos kvinnor, säger Olav Fromm, vd på Chiesi.
Tidigare identifiering av kvinnospecifika symtom är avgörande
Enligt Elin Emanuelsson på Womni behöver vården bli bättre på att snabbare identifiera klimakteriebesvär eftersom de leder till feldiagnoser och förlängt lidande. Värmevallningar får ofta störst uppmärksamhet, men enligt Womnis patienter hamnar det först på sjunde plats de symtom som påverkar livskvaliteten mest. Fokus bör därför ligga på de besvär som påverkar hälsan mest – inte nödvändigtvis de mest välkända.
Digital hälsomonitorering – en underutnyttjad forskningsmöjlighet
Allt fler kvinnor använder digitala verktyg för att följa sin hälsa, inte minst menstruationscykeln. Denna datainsamling skapar nya möjligheter för forskning om kvinnohälsa. Att koppla ihop cykeldata med annan information kan ge en djupare förståelse för hur hormonella variationer påverkar olika tillstånd. Ett exempel är Natural cycles’ studie som undersökte om covidvaccin påverkade menstruationen. Data skulle även kunna användas för att utforska sjukdomstillstånd som t ex astma, som för en del kvinnor varierar över menscykeln.
Förändring är möjlig
Trots potentialen finns det både regulatoriska och praktiska hinder för datadelning och klinisk forskning inom detta område. För att främja utvecklingen krävs riktat forskningsstöd och ökad samverkan mellan teknikföretag, vårdgivare och akademi. Mer kunskap om hur hormonella förändringar genom livet påverkar kvinnors hälsa behövs. En annan viktig aspekt, påpekar Olav Fromm, är att se till att även kvinnor i socialt utsatta områden ska få ta del av hälsoinformation på ett språk de förstår. Lydia Graflund Kastengren avslutar med att konstatera att förändring inte händer utan att någon driver på den. Alla får hjälpas åt att bidra till att utvecklingen går framåt.
