Patienter är som folk är mest, det vill säga väldigt olika – inte minst i avseendet intresse för och förståelsen av den egna hälsan. Det har också uppmärksammats att den ökade användningen av vårdappar, framför allt hos den yngre halvan av befolkningen, bidrar till onödig vårdkonsumtion för åkommor där egenvård räcker1. Den “lätta” vården riskerar också att äta upp resurser för de med större vårdbehov. Som motpol till “lättvårdskonsumenterna” finns förstås individer med stora behov som drar sig alltför länge innan vården kontaktas och som, av okunskap, heller inte delar viktig information spontant utan bara på direkta frågor. Eftersom individen är den viktigaste informationsbäraren om den egna hälsan, så kan man ju fråga sig hur man ska få lagom mycket information om viktiga prognostiska faktorer.
Hälsolitteracitet – att förstå hälsa
Hälsolitteracitet är ett mått på förmågan att få tag på, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Låg hälsolitteracitet är, enligt en amerikansk populationsstudie2, kopplat till fler akuta besök och sjukhusinläggningar vid KOL – även efter justering för socioekonomisk status. Kvinnor tenderar generellt att ha högre hälsolitteracitet än män, vilket ger en större benägenhet att reagera på sjukdomssignaler3. Det är inte känt om, och i så fall hur mycket, det bidrar till att kvinnor har en högre frekvens av måttliga exacerbationer eller om det finns andra, biologiska förklaringar. Ökad kunskap om den egna sjukdomen förväntas medföra bättre kontroll över sin sjukdom och därför är patientutbildning en viktig del av omhändertagandet vid KOL4. Målet med patientutbildning är att ge individen bättre förutsättningar att själv hantera sin sjukdom och behålla så god livskvalitet som möjligt.
Anamnesen – en halvsanning i fråga om exacerbationer
Hur individen upplever en stegring av symtom är inte så väl studerat vid KOL, men har vid astma visat sig variera stort mellan individer5. Om detta gäller även vid KOL, är det troligt att patienter har olika hög tröskel för när en symtomökning är värd att kontakta vården för. Det kan leda till att patienten inte noterar eller rapporterar en lindrig exacerbation, vilket gör att sjukdomen – enligt journalen – ser ut att vara stabil. En kanadensisk studie visade att knappt en tredjedel av exacerbationerna rapporterades till vården men att även de icke rapporterade exacerbationerna påverkade patientens hälsostatus6. Underrapporteringen var större bland de med lindrigare sjukdom. Patientens egen förståelse för vad som räknas som exacerbation tros vara en starkt bidragande orsak till underrapporteringen.
Olika typer av stöd för minskad exacerbationsrisk
Nyckelperson för att förebygga exacerbationer är förstås individen själv, men denne behöver ofta flera typer av åtgärder och insatser samtidigt. De kan behöva läkemedelsbehandling, utbildning, stöd att sluta röka, fysioterapi eller stöd och råd från en dietist, kurator, psykolog eller arbetsterapeut. Det finns ingen enskild åtgärd som eliminerar risken, men genom att arbeta med flera faktorer och stärka patientens egenförmåga* finns goda förutsättningar att undvika – eller i alla fall förlänga tiden till – nästa exacerbation.
* Egenförmåga: Upplevd egen förmåga att hantera en viss given situation eller händelse.
Tre åtgärder som kan öka patientens egenförmåga
1. Skriftlig behandlingsplan
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL rekommenderas skriftlig behandlingsplan till alla, eftersom det ökar möjligheten till egenvård och bidrar till en tidig upptäckt av exacerbationer och insättning av behandling, vilket minskar antalet sjukbesök jämfört med sedvanlig vård. En skriftlig behandlingsplan handlar inte bara om läkemedel utan även livsstilsråd och hjälper individen att ta bättre kontroll över sitt mående. Enligt luftvägsregistret7 har bara varannan med KOL-diagnos en skriftlig behandlingsplan. (Socialstyrelsens målnivå ≥95%).
2. KOL-skola
Träning med fokus på andningsmuskulatur, hållning, andningsbefrämjande tekniker, kondition, och funktionella övningar. Åtgärden ökar patientens funktionsförmåga och livskvalitet och minskar risken för sjukhusinläggning4. Ju lägre aktivitetsnivå desto viktigare att motivera till rörelse eftersom det kan rädda liv. Riksförbundet HjärtLung har tagit fram en modell för KOL-skola, “Aktiv med KOL”.
3. Tydligare förväntningar och/om ansvarsfördelning
Vårdkontinuiteten är viktig och uppföljning och återbesök ska erbjudas med regelbundna intervall utifrån sjukdomsbörda. KOL är en progressiv sjukdom och vad som är lämpliga åtgärder förändras över tid. Det behövs också en tydlighet i ansvar och roller, så att patienten vet vem som ansvarar för vad. Vem ska initiera återbesöken? Tydligheten omfattar också vilka förväntningar som ligger på patienten på att notera sitt mående och vad som är lagom mycket information till vården: att förstå att en förkylning, som för andra är ”lättvård” faktiskt är något som vården behöver få kännedom om för den som har KOL.
Ordförklaringar
Hälsolitteracitet
Förmåga att söka, tillgodogöra sig och använda information om hälsa och ohälsa för egen och andras räkning.
Egenförmåga (även kallat självförmåga)
Upplevd egen förmåga att hantera en viss given situation eller händelse.
Erika Petersson
Medical Digital Content Manager, Chiesi
Referenser
- https://www.svt.se/nyheter/inrikes/yngre-soker-vard-i-onodan
- Omachi TA, Sarkar U, Yelin EH, Blanc PD, Katz PP. Lower health literacy is associated with poorer health status and outcomes in chronic obstructive pulmonary disease. J Gen Intern Med. 2013 Jan;28(1):74-81. doi: 10.1007/s11606-012-2177-3. Epub 2012 Aug 14. PMID: 22890622; PMCID: PMC3539035.
- Clouston SAP, Manganello JA, Richards M. A life course approach to health literacy: the role of gender, educational attainment and lifetime cognitive capability. Age Ageing. 2017 May 1;46(3):493-499. doi: 10.1093/ageing/afw229. PMID: 27940567; PMCID: PMC5405758.
- Socialstyrelsen (2020). Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL: Stöd för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/astma-och-kol/
- Davis SQ, Permutt Z, Permutt S, Naureckas ET, Bilderback AL, Rand CS, Stein BD, Krishnan JA. Perception of airflow obstruction in patients hospitalized for acute asthma. Ann Allergy Asthma Immunol. 2009 Jun;102(6):455-61. doi: 10.1016/S1081-1206(10)60117-2. PMID: 19558002.
- Langsetmo L, Platt RW, Ernst P, Bourbeau J. Underreporting exacerbation of chronic obstructive pulmonary disease in a longitudinal cohort. Am J Respir Crit Care Med. 2008 Feb 15;177(4):396-401. doi: 10.1164/rccm.200708-1290OC. Epub 2007 Nov 29. PMID: 18048806.
- Källa: Luftvägsregistret, vården i siffror. Data hämtat 16 maj 2024.
