Arbetar du inom hälso- och sjukvård?

Informationen på denna webbplats är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. Är du hälso- och sjukvårdspersonal kan du svara ja för att komma vidare till sidan. Svarar du nej kommer du till vår sida för allmänheten.

Välkommen!

Ja Nej

Lämnar Chiesis webbplats...

Chiesi ansvarar inte för information på externa webbplatser.

Vill du fortsätta till extern webbplats?

Ja Nej

Vuxenastma: Sent debuterande astma

De flesta patienter med astma får symtom tidigt i livet, men för en del debuterar luftvägssymtom först i vuxen ålder. Symtom som kommer i vuxen ålder kallas ibland för sent debuterande astma (LOA, late onset asthma) och definieras som astma med symtom i vuxen ålder utan tidigare persistenta respiratoriska symtom.1 I motsats till barnastma är den oftare icke-atopisk, mer allvarlig och förknippad med en snabbare försämring av lungfunktionen. Många svarar också sämre på standardbehandling vid astma.2

Riskfaktorer för vuxenastma2

  • Rökning – aktiv eller passiv
  • Obesitas – sannolikt både pga mekanisk begränsning och högre grad av systemisk inflammation
  • Yrkesexponering – via sensibilisering (kan vara IgE eller icke-IgE-medierad) eller irritanter (högirriterande ämnen)
  • Kvinnliga könshormoner (endogena eller exogena)
  • Kronisk rinit
  • Nedre luftvägsinfektion

Lättare att missa astma hos icke-atopiker

I en fransk kohortstudie följdes 9 000 slumpmässigt utvalda personer under upp till 10 år för att undersöka förekomst av astma. Underdiagnostik av sent debuterande astma var lika vanlig bland män som kvinnor, men risken för missad diagnos ökade om atopiska inslag saknades. Av de som fick astma under studien hade 60 % av kvinnorna icke-atopisk astma, jämfört med 30 % av männen. Det fanns inga könsskillnader i incidensen av allergisk astma.3

Vanligare bland kvinnor

Sent debuterande astma är vanligare bland kvinnor1,2 och kvinnligt kön räknas som en oberoende riskfaktor. Vid den ovan nämnda kohortstudiens start var astmadiagnos 20% vanligare hos kvinnor över 35 år jämfört med män. Under uppföljningstiden blev fler kvinnor än män blev diagnosticerade med astma, vilket inte kunde förklaras av andra riskfaktorer som rökning, obesitas eller lungfunktion.3 Den mer uttalade prevalensen av sent debuterande astma bland kvinnor är komplex och påverkas av hormonella faktorer. Hos ungefär var tredje kvinna med astma ses dessutom en cyklisk variation i lungfunktion och tilltagande symtom strax före eller under menstruation.4  

Könshormoner påverkar inflammatoriskt svar

Östrogensignaler har visat sig öka T2- och icke-T2-inflammation i musmodeller av astma, medan androgena signaler minskar både T2- och icke-T2-inflammation.8 Det är inte enkelt att avgöra om könsskillnader i immunsvar har genetiska eller hormonella orsaker, men forskning från Karolinska institutet har kunnat identifiera att delar av immunsystemet är direkt reglerat av könshormoner. Genom att följa ett antal individer som genomgått könsbekräftande hormonbehandling med testosteron, sågs att testosteronbehandling och den åtföljande minskningen av östrogen förändrade samspelet mellan två viktiga immunologiska signalsystem: virushämmande interferon typ 1 (IFN-1) och proinflammatoriska signaler som tumörnekrosfaktor alfa (TNFα).5

Risken för LOA minskar efter menopaus

En omfattande prospektiv studie på 93 000 kvinnor visade att den relativa risken att utveckla astma efter jämfört med före menopaus var 0,65 (95% KI; 0,92 mot 0,46), men skillnaden var mindre uttalad bland de som använt hormonersättning.6 För den som redan har astma tenderar hormonnivåerna vara lägre än genomsnittligt vid menopaus: Jämfört med andra kvinnor i menopaus har de med samtidig astma lägre nivåer av hormonerna dehydroepiandrosteronsulfat (DHEA-s), dehydroepiandrosteron (DHEA), östradiol och östron. Exakt hur de endogena nivåerna av dessa hormoner är kopplade till patogenes vid astma är inte klarlagt.7

Mer forskning behövs

En bättre förståelse för samspelet mellan hormonella faktorer, inflammatoriskt svar och lunghälsa skulle kunna göra det möjligt med mer individanpassad behandling vid astma. Det behövs mer forskning för att veta om det är möjligt att påverka patogenesen eller behandlingssvar med hjälp av hormonterapi eller andra åtgärder. 8 För individer med bristande astmakontroll kan ändå hormonnivåer och cykelvariationer vara värt att beakta.

Referenser

  1. Hirano T, Matsunaga K. Late-onset asthma: current perspectives. J Asthma Allergy. 2018 Feb 9;11:19-27. doi: 10.2147/JAA.S125948. PMID: 29445292; PMCID: PMC5810515.
  2. de Nijs SB, Venekamp LN, Bel EH. Adult-onset asthma: is it really different? Eur Respir Rev. 2013 Mar 1;22(127):44-52. doi: 10.1183/09059180.00007112. Erratum in: Eur Respir Rev. 2013 Jun 1;22(128):193. PMID: 23457164; PMCID: PMC9487439.
  3. Leynaert B, Sunyer J, Garcia-Esteban R, Svanes C, Jarvis D, Cerveri I, Dratva J, Gislason T, Heinrich J, Janson C, Kuenzli N, de Marco R, Omenaas E, Raherison C, Gómez Real F, Wjst M, Zemp E, Zureik M, Burney PG, Anto JM, Neukirch F. Gender differences in prevalence, diagnosis and incidence of allergic and non-allergic asthma: a population-based cohort. Thorax. 2012 Jul;67(7):625-31. doi: 10.1136/thoraxjnl-2011-201249. Epub 2012 Feb 14. PMID: 22334535.
  4. Vrieze, Annelike et al. Perimenstrual asthma: A syndrome without known cause or cure. Journal of Allergy and Clinical Immunology, Volume 112, Issue 2, 271 – 282
  5. Lakshmikanth, T., Consiglio, C., Sardh, F. et al. Immune system adaptation during gender-affirming testosterone treatment. Nature 633, 155–164 (2024). https://doi.org/10.1038/s41586-024-07789-z
  6. Becklake MR, Kauffmann F. Gender differences in airway behaviour over the human life span. Thorax. 1999 Dec;54(12):1119-38. doi: 10.1136/thx.54.12.1119. PMID: 10567633; PMCID: PMC1763756.
  7. Haggerty CL, Ness RB, Kelsey S, Waterer GW. The impact of estrogen and progesterone on asthma. Ann Allergy Asthma Immunol. 2003 Mar;90(3):284-91; quiz 291-3, 347. doi: 10.1016/S1081-1206(10)61794-2. PMID: 12669890.
  8. Chowdhury NU, Guntur VP, Newcomb DC, Wechsler ME. Sex and gender in asthma. Eur Respir Rev. 2021 Nov 17;30(162):210067. doi: 10.1183/16000617.0067-2021. PMID: 34789462; PMCID: PMC8783601.

Erika Petersson
Medical Digital Content Manager, Chiesi

14660-29.04.2025