Det svenska sommarvädret är ett lika säkert samtalsämne som prognosen är osäker. Med klimatförändringarna följer ännu mer osäkerhet och somrarna ser ut att få ökad risk för torka och höga temperaturer, samtidigt som fler skyfall och översvämningar drabbar landet. Jämfört med central- och sydeuropa är risken för extrema värmeböljor mindre sannolik i Sverige, vilket faktiskt medfört ökad turism i Norden. Coolcation (i nyordslistan 2024) innebär en resa till en plats för att den är svalare än hemma.
Rusta patienten med kunskap
Värme
Många svenskar, som inte vill chansa på sol i Sverige, reser till områden som kan drabbas av mycket höga temperaturer. Värmeböljor är kopplade till både negativa hälsoeffekter och ökad dödlighet. Höga temperatur medför påfrestning på kroppen, även för den som är fullt frisk. Blodcirkulationen ökar för att sänka kroppstemperaturen, vilket innebär högre belastning för hjärtat, svettning ger förlust av vätska och salt och ökad risk för värmeslag och överhettning. Personer som lever med astma eller KOL är riskgrupper som behöver vara extra uppmärksamma på temperatur och lära sig veta hur man ska agera.1
Råd
Håll koll på prognos: I Sverige sprider SMHI meddelanden och varningar via smhi.se och SMHI-appen samt Sveriges Radio P1 och P4. Många länder har varningssystem för att varna för höga temperaturer.
Råd till patient: Ta del av folkhälsomyndighetens praktiska råd för att klara sig bättre i värmen. Kortfattat är dessa råd:
- Drick mer (vatten, vätskerik mat) och mindre söta drycker och alkohol
- Ordna sval miljö
- Ordna svalka (kall dusch, blöt handduk på nacken)
- Undvik hård fysisk ansträngning när det är som varmast
När prognosen visar att temperaturen kommer att nå 26°C eller mer tre dagar i följd, skickas också förhandsinformation till ansvariga inom vård och omsorg från SMHI.1
Bränder
När det är extremt torrt i skog och mark finns också en ökad risk för bränder. Brandrök kan sprida sig mycket långt och innehåller höga halter fina partiklar (PM2,5). Exponering för rök från skogsbränder ökar risken för sjukhusinläggning på grund av astma- eller KOL-exacerbation.2,3
Råd
Personer med KOL, allergi, hjärtsjukdom eller astma råds att stanna inne med stängda fönster och att använda andningsmask vid uthusvistelse om det brinner i närheten.
Åska
Vid kraftiga åskoväder dras pollenkorn upp i luften när åskvädret bildas, som sedan splittras och dras ner mot marken i de kalla, torra vindpustar som är vanliga strax före regn. Detta ökar koncentrationen av finfördelade pollenpartiklar som når djupt i lungorna. Fenomenet blev känt efter ett åskoväder med katastrofala följder i Australien 2016.4 En studie gjord vid Centrum för arbets- och miljömedicin, CAMM, och Karolinska institutet visar att även i Stockholm ökar luftvägsproblem vid åskväder när pollenhalter av björk är höga: Antalet öppenvårdsbesök på grund av luftvägsbesvär ökade med 26% under åskvädersdagar och med 50% dagen efter5.
Råd
Håll astma och allergi under kontroll.
Stanna inomhus vid åska och håll fönster och dörrar stängda.
Här kan du läsa mer
Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige
Värmeböljor
Folkhälsomyndigheten Särskilda råd till läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad personal gällande värmeböljor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/varmebolja/
Skogsbrand
SMHI: Skogsbränder påverkar luftkvaliteten – hälsoeffekter observerade efter bränderna 2018, https://www.smhi.se/nyheter/nyheter/2025-04-29-skogsbrander-paverkar-luftkvaliteten—halsoeffekter-observerade-efter-branderna-2018
Referenser
- Folkhälsomyndigheten (2024). Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner och informationsmaterial. [citerad 16 maj 2025]. hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/varmeboljor/
- WHO. Wildfires. 2024 [citerad 2020-10-08]. Hämtad från: https://www.who.int/healthtopics/wildfires#tab=tab_1.)
- D’Evelyn SM, Jung J, Alvarado E, et al. Wildfire, Smoke Exposure, Human Health, and Environmental Justice Need to be Integrated into Forest Restoration and Management. Curr Environ Health Rep. 2022;9(3):366-385. doi:10.1007/s40572-022-00355-7
- Thien F, Beggs PJ, Csutoros D, et al. The Melbourne epidemic thunderstorm asthma event 2016: an investigation of environmental triggers, effect on health services, and patient risk factors. Lancet Planet Health. 2018;2(6):e255-e263. doi:10.1016/S2542-5196(18)30120-7
- Lõhmus M, Lind T, MacLachlan L, et al. Combined Exposure to Birch Pollen and Thunderstorms Affects Respiratory Health in Stockholm, Sweden-A Time Series Analysis. Int J Environ Res Public Health. 2022;19(10):5852. Published 2022 May 11. doi:10.3390/ijerph19105852
