En ny melodi för lungrehabilitering

Näst efter rökstopp är lungrehabilitering en av de viktigaste åtgärderna vid omhändertagandet av KOL. Lungrehabilitering är inte begränsat till fysisk aktivitet utan inkluderar en mängd olika interventioner som alla syftar till att förbättra hälsotillståndet hos personer som lever med lungsjukdomar, både fysiskt och psykiskt¹.

Nyttan av lungrehabilitering är betydande för patienten, oavsett sjukdomens svårighetsgrad, och bevisen är särskilt starka för den grupp av patienter som har måttligt till svår sjukdom².

Lättare sagt än gjort

Trots övertygande evidens så är omsättning i praktiken en svår nöt att knäcka. Enbart var tionde patient som skulle dra nytta av lungrehab remitteras dit, och av dessa dyker hälften inte upp och en tredjedel av de som börjar slutför inte programmet⁴. Enligt en arbetsgrupp inom det amerikanska lungsällskapet (ATS, American Thoracic Society) som utarbetat en policy för lungrehabilitering, är okunskapen stor, vilket de pekar ut som ett av de största hindren mot implementering. Varken inom patientgruppen, hälso- och sjukvården eller beslutsfattare är medvetenheten tillräcklig för att fullt ut förstå värdet av lungrehabilitering. En av arbetsgruppens rekommendationer är därför att formalisera utbildning om lungrehabilitering för all hälso- och sjukvårdspersonal som behandlar patienter med kroniska luftvägssjukdomar. Förhoppningen är att den som förstår nyttan av lungrehabilitering också kommer att vilja se till att alla patienter får ta del av de positiva effekterna med lungrehabilitering³.

Sätta SMARTA rehabiliteringsmål

Enbart utbildning har inte visat sig vara effektivt², så i likhet med alla livsstilsförändringar krävs ytterligare insatser. Det är mer troligt att en livsstilsförändring håller i sig över tid om förändringen medför en känsla av meningsfullhet och syfte. Att sätta mål för patienten som ligger i linje med målsättningsprincipen SMART (Specifik, Mätbar, Attraktiv, Realistisk och Tidsbunden) kräver förmodligen att man gräver djupare: Hur kan vi göra det mer attraktivt för personen att delta? Är det möjligt att hitta ett mål som stämmer med personliga värderingar och en känsla av mening eller syfte? Vilket slags stöd behöver de från sjukvården respektive anhöriga för att hålla fast vid förändringen?

Bra vibrationer

Något som har fått en del uppmärksamhet från forskningshåll är körsång: positiva effekter på livskvalitet och mental hälsa har observerats hos personer som sjunger i kör. Detta verkar även vara sant för subpopulationen KOL-patienter, för vilka positiva effekter har setts på livskvalitet, andningskontroll och välbefinnande⁵. Körsång är en dynamisk process och kräver interaktioner inom kören vilket ger fysiska, psykiska och sociala effekter. Den sociala kontexten och möjlighet att uppleva ett gemensamt syfte och känsla av samhörighet kan ha en positiv inverkan på individens motivation att fortsätta.

Sjunga för lunghälsa

Sång som rehabilitering började 2007 då Royal Bromptom Hospital i Storbritannien startade två ”Singing for breathing”-grupper. Konceptet spred sig sedan brett sedan Britiska lungfonden delat ut resurser för att ta fram ett strukturerat träningsprogram, kallat Singing for Lung health (SLH). Inom körsång ingår ofta andningstekniker som förlänger utandningen och engagerar magstödet/diafragman snarare än bröstkorgen, och dessa påminner mycket om de andningstekniker som används vid astma-KOL. SLH bygger på att förbättra andningskontroll och hållning genom sångövningar, men lägger inget värde i sångkvalitet eller sångprestationer.

Sång som lungrehabilitering är en ganska färsk interventionsstrategi och tillgängliga studier omfattar få försökspersoner och patientrapporterade utfall.⁵ Det verkar ändå som att deltagande i SLH har potential att förbättra hantering av andnöd och öka social samverkan. Och även om vi erkänner att vi gärna vill att det ska vara sant, så ser vi fram emot att höra mer!

Sing-a-lung

Det danska forskningsprojektet Sing-a-Lung undersökte om körsång kunde ge jämförbara resultat mot konventionell rehabilitering, vi har pratat med några av dem som varit med – läs mer här!

Till uppföljningsstudien Sing-a-lung 1.1 har Chiesi Nordic donerat 85 000 DDK.

Lungrehabilitering

KOL-kör – lungrehabilitering det svänger om

Körsång för personer som lever med KOL är en del av den lungrehabilitering som erbjuds i den danska kommunen Vordingborg. De ingick i projektet Sing-a-lung som utvärderat effekt på fysisk träningskapacitet. … Läs mer

Läs mer

Andningsvägar

Rörelse som gör skillnad

Senare års forskning har visat att vid astma och särskilt vid KOL är fysisk träning en mycket viktig del av behandlingen, som kan bromsa sjukdomen i kombination med andra åtgärder11, 8. Konditions- och styrketräning ska erbjudas till alla personer med KOL, oavsett svårighetsgrad … Läs mer

Läs mer

Referenser

1. Spruit MA, Singh SJ, Garvey C, et al. An official American Thoracic Society/European Respiratory Society statement: key concepts and advances in pulmonary rehabilitation. Am J Respir Crit Care Med 2013; 188(8): e13-64
2. Global initiative for chronic obstructive lung disease. Global strategy for the diagnosis, management and prevention of chronic obstructive lung disease. Report; 2023 www.goldcopd.com/
3. Rochester CL, Vogiatzis I, Holland AE, et al. An Official American Thoracic Society/European Respiratory Society Policy Statement: Enhancing Implementation, Use, and Delivery of Pulmonary Rehabilitation. Am J Respir Crit Care Med. 2015;192(11):1373-1386. doi:10.1164/rccm.201510-1966ST
4. Keating A, Lee A, Holland AE. What prevents people with chronic obstructive pulmonary disease from attending pulmonary rehabilitation? A systematic review. Chron Respir Dis 2011; 8: 89–99.
5. Lewis A, Cave P, Stern M, et al. Singing for Lung Health-a systematic review of the literature and consensus statement. NPJ Prim Care Respir Med. 2016;26:16080. Published 2016 Dec 1. doi:10.1038/npjpcrm.2016.80

Lungrehabilitering; körsång

DELA MED SIG