Den nya GOLD 2026-rapporten innehåller flera justeringar som är viktiga att ha koll på i den kliniska vardagen. Årets rapport är den sjätte större revisionen sedan 2001, och hela 330 nya referenser har inkluderats i detta evidensbaserade strategidokument för diagnos, hantering och prevention av KOL.
GOLD är bekymrat över att KOL inte tas på allvar, varken på det individuella planet eller i samhället och ser det som en viktig uppgift att öka kunskapen om att KOL är en sjukdom som kan undvikas. Det är en djup orättvisa att 90% av alla dödsfall i KOL sker i låg- och medelinkomstländer. Årets rapport skärper också tonen vad gäller att – i tid – diagnosticera och behandla KOL för att minska sjukdomsbördan. Här följer en sammanfattning av vad som är uppdaterat i årets rapport!
Screening eller case-finding?
Med tanke på den stora underdiagnosticeringen, som beräknas uppgå till 70-81,4% av alla personer med KOL (spirometriskt definierat)1, är kapitlet om screening och case-finding uppdaterat och fördjupat.
Att screena hela populationen är både kostsamt och utsätter asymptomatiska individer för onödiga undersökningar och rekommenderas inte av GOLD.
Att leta efter fall kan ske antingen aktivt, genom att proaktivt söka för individer som presenterar symtom, eller opportunistiskt, som genom att utföra diagnostisk spirometri bland personer aktuella för lungcancerscreening. En ny studie som nu refereras i GOLD randomiserade personer med symtom men utan diagnos på astma eller KOL till att antingen få riktade insatser eller fortsätta i ordinarie vård. Interventionsgruppen hade bättre livskvalitet och hälsoutfall samt lägre sjukvårdskonsumtion jämfört med de som fick ordinarie vård, vilket visar att tidiga insatser lönar sig. 2 Denna studie bidrar också till att GOLD rekommendrar att aktivt leta fall, det vill säga att alltid utföra spirometri på personer med symtom eller riskfaktorer.
Vaccinationer
Kapitlet har blivit uppdaterat med den senaste informationen om RSV och influenza, men kontentan är: Personer som lever med KOL ska erbjudas alla rekommenderade vaccinationer i linje med nationella riktlinjer.
GOLD A, B och lägre tröskel för E
Observationella studier visar att patienter som ännu inte påbörjat farmakologisk underhållsbehandling som får en enstaka måttlig eller svår exacerbation har en ökad risk för fler oönskade händelser. Därför rekommenderar nu GOLD att överväga att trappa upp behandlingen redan efter den första måttliga exacerbationen, och målet ska vara låg sjukdomsaktivitet och noll exacerbationer.
Sjukdomsaktivitet
Ett nytt avsnitt i GOLD handlar om sjukdomsaktivitet, ett begrepps om ofta används vid kroniska inflammatoriska sjukdomar. Sjukdomsaktivitet bidrar till patologiska utfall och har potential att reverseras med behandling. Antiinflammatoriska läkemedel kan minska sjukdomsaktivitet och potentiellt förhindra organskador vid KOL, och flera ickefarmakologiska interventioner (t ex rökstopp, lungrehabilitering och volymreduktion) kan minska sjukdomsaktivitet.
Även om det gjorts framsteg för att använda blodeosinofiler som biomarkörer behövs fler biomarkörer, som ännu inte identifierats/validerats. Kliniska tecken, som exacerbationer, förvärring av symtom, lungfunktionsförlust är alla mätbara indikatorer för sjukdomsaktivitet. GOLD rekommenderar att ett huvudmål med behandling vid KOL ska vara låg sjukdomsaktivitet: inga exacerbationer, inga förvärrade symtom, ingen accelererad förlust av lungfunktion. Till skillnad från de snarlika begreppen ”stabil sjukdom” och ”sjukdomskontroll” fokuserar sjukdomsaktivitet på att förhindra patologiska utfall, snarare än att hantera dem när de väl uppstått. Det är ett paradigmskifte, i riktning mot tidigare diagnos och fokus på biomarkörer och terapier som minskar sjukdomens aktivitet.
Tydligare behandlingsalgoritmer
För behandlingsnaiva patienter föreslås initiering baserat på individuell bedömning av symtom och exacerbationsrisk utifrån ABE-klass och eosinofilnivåer. För patienter som riskerar exacerbation (grupp E) där ICS är motiverat, avråder GOLD från ICS+LABA eftersom LABA+LAMA+ICS har visat sig vara bättre för denna patientgrupp.
Uppföljning av patienter är en viktig del av en framgångsrik behandling. Principen är granska-bedöm-justera. Algoritmen för uppföljning baseras på två behandlingsbara egenskaper: dyspnens ihållighet och förekomst av exacerbationer. Observera att upptrappning respektive nedtrappning av ICS följer olika scheman. En sammanfattande tabell över evidens för biologiska läkemedel har också lagts till. Att bedöma inhalationsteknik är ett steg som inte heller får glömmas bort vid behandlingssvikt.
Exacerbation
En exacerbation definieras nu (tillägg i fetstil) som:
”En akut händelse med förvärring av symtom över flera dagar (upp till 14 dagar), karaktäriserat av ökad dyspne och/eller hosta och sputum, eventuellt tillsammans med takypne och/eller takykardi.
Farmakologisk behandling ska påböjas så snart som möjligt, både för att förhindra komplikationer och för att förebygga efterföljande händelser. Användning av högflödesbehandling med syrgas och noninvasiv ventilation har nu en tydligare rekommendation till patienter med KOL som har akut andningssvikt.
Samsjuklighet
GOLD 2026 betonar tydligare att multisjukdom ofta är underdiagnosticerat och underbehandlat och att de aktivt bör eftersökas hos alla patienter med KOL. Termen MOLT (Multiple Organ Loss of Tissue), förlust av vävnad i flera organ, har föreslagits för patienter med emfysem, lågt BMI, osteoporos och sarkopeni. MOLT är kopplat till sämre utfall men kan påverkas med rätt nutrition, lungrehabilitering och riktade åtgärder. Behandlingsprincipen vid multimorbiditet ska forfarande vara att den ska hållas så enkel som möjlig för att undvika polyfarmaci och göra det möjligt för patienten att upprätthålla.
Syndemi är ett koncept för att beskriva hur synergieffekter mellan sjukdomar leder till mer ohälsa än varje sjukdom för sig. Detta gäller i hög grad för KOL: KOL förvärras av ett flertal sjukdomar, men driver också sämre utfall vid ett flertal andra sjukdomar. Rapporten delar också in olika samsjukligheter i olika kluster, som alla förvärrar utfall vid KOL: Mentalt, respiration, kardiovaskulärt, metabolt och MOLT (Multiple Organ Loss of Tissue)
4M – mentalt, mobilitet, morbiditet och mediciner
För att bättre hantera dessa syndemiska effekter introduceras ett personcentrerat förhållningssätt till multisjuka patienter med KOL, en anpassning av ”4M” från Institute for Heathcare Improvement. Det omfattar de fyra hörnstenarna Mentalt, mobilitet, morbiditet och mediciner. Mentalt innebär både att definiera patientens hälsomål och psykiska mående. Mobilitet omfattar bedömning av balans och skörhet, plus 6-minuters gångtest, en utmärkt prediktor för överlevnad vid KOL. Rätt mediciner, i hanterbar mängd, för att undvika polyfarmaci. Morbiditet: det är avgörande att identifiera alla samsjukligheter för att hantera dem och förbättra utfall.
Artificiell intelligens och nya teknologier
Ett nyskrivet kapitel om AI lyfter både möjligheter och risker/begränsningar med tekniken och lite lästips för den som vill djupdyka i ämnet. För att ta itu med den stora underdiagnosticeringen skulle AI kunna användas för att gå igenom journalsystem för att lyfta fram individer med högre risk och/eller symtom som idag saknar diagnos. Automatiserade tolkningar och diagnosförslag skulle kunna spara tid och minska feldiagnosticering. Förutsatt att en given metod kan valideras i större sammanhang, skulle AI kunna underlätta diagnosticering av KOL genom exempelvis bildanalysmetoder (Chest computed tomography, Electrical Impedance tomography) eller analys av ljud (andningsljud, röst) eller rörelse (via sensorer). AI skulle också användas i arbetet med att hitta fler biomarkörer för KOL.
”Ny” teknologi i rutinmässig vård
Möjligheten att delvis monitorera patienten på distans eller genomföra digitala besök har sina fördelar men det har varit svårt att få fram data på ifall dessa arbetssätt bidrar till bättre utfall än konventionell vård. GOLD 2026 innehåller förslag på struktur för distansuppföljning och listar förutsättningar för distansmonitorering (dvs att patienten kan förstå processen och tydligt förmedla sig, stabil sjukdom, inga ytterligare labvärden behövs).
När det gäller att erbjuda lungrehabilitering digitalt, finns det studier med hög kvalitet som visar att telerehabilitering kan uppnå liknande utfall som rehabilitering på plats, men kräver kunnig personal och lämplig infrastruktur – precis som konventionell rehabilitering.
Referenser:
- Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease 2026 [hämtad Nov 2025]. Tillgänglig från https://goldcopd.org/2026-gold-report-and-pocket-guide/
- Aaron, Shawn D et al. “Early Diagnosis and Treatment of COPD and Asthma – A Randomized, Controlled Trial.” The New England journal of medicine vol. 390,22 (2024): 2061-2073. doi:10.1056/NEJMoa2401389
