Alfa-mannosidos

Alfa-mannosidos är en sällsynt, recessivt nedärvd, lysosomal sjukdom orsakad av mutationer i MAN2B1 (LAMAN) genen på kromosom 19. Personer med sjukdomen saknar helt eller delvis funktion av enzymet alfa-mannosidas, vilket leder till en ansamling av mannosrika oligosackarider i lysosomerna, med störning av cellfunktion, samt apoptos som följd^1,2. Uttrycket av MAN2B1 är högst i lungor, njurar, pankreas och leukocyter. I CNS är uttrycket högst i hjärnbalk och ryggmärg¹.

Alfa-mannosidos är en livslång, multisystemsjukdom med en ofta långsam, men stadigvarande, försämring av exempelvis skelett-, och neuromuskulära symptom.¹ Sjukdomen har en hög grad av fenotypisk variabilitet, såsom debutålder och svårighetgrad, där skillnader ses även bland syskon med identiska genotyper.^{1, 3}

De flesta patienter med alfa-mannosidos har nedsatt hörsel redan i tidig ålder samt återkommande infektioner i öron och övre luftvägar. De utvecklar ofta ett karakteristiskt utseende som blir mer framträdande med åren.³ Andra vanliga symptom är nedsatt muskeltonus, ataxi samt intellektuell funktionsnedsättning.^1,2 Med tiden kan patienten uppleva en ytterligare försämrad rörlighet, smärta i skelett samt psykiska problem.^{1, 3}

Korrekt diagnostik har stor betydelse för val av behandling och för att patienten ska få en tidig kontakt med de specialister som behövs. Vid symptomatisk hörselnedsättning, med eller utan intellektuell funktionsnedsättning, bör ett prov skickas till genetikavdelningen för helgenomscreening eller test i genetisk screeningpanel innehållande MAN2B1-genen.^1,4

Det finns för närvarande inget botemedel för Alfa-mannosidos och behandlingen är ofta begränsad till att hantera eller kontrollera de symptom som uppkommer, samt förebygga medicinska komplikationer och kompensera för funktions-nedsättningar.¹

För patienter med lindrig till medelsvår form av sjukdomen finns möjlighet till enzymersättningsterapi (ERT) för behandling av de icke-neurologiska manifestationerna.^5–6 Tidig hematopoetisk stamcellstransplantation har, för en del patienter, visat sig ha en positiv effekt genom att sjukdomsutvecklingen stoppats.⁷

Referenser:

1. Malm, D., Nilssen, Ø. Alpha-mannosidosis. Orphanet J Rare Dis 3, 21 (2008). https://doi.org/10.1186/1750-1172-3-21
2. Borgwardt L, Stensland HM, Olsen KJ, et al. Alpha-mannosidosis: correlation between phenotype, genotype and mutant MAN2B1 subcellular localisation. Orphanet J Rare Dis. 2015;10:70. Published 2015 Jun 6. doi:10.1186/s13023-015-0286-x
3. Beck M, Olsen KJ, Wraith JE, et al. Natural history of alpha mannosidosis a longitudinal study. Orphanet J Rare Dis. 2013;8:88. Published 2013 Jun 20. doi:10.1186/1750-1172-8-88
4. Guffon N, Tylki-Szymanska A, Borgwardt L, et al. Recognition of alpha-mannosidosis in paediatric and adult patients: Presentation of a diagnostic algorithm from an international working group. Mol Genet Metab. 2019;126(4):470-474. doi:10.1016/j.ymgme.2019.01.024
5. Borgwardt L, Guffon N, Amraoui Y, et al. Efficacy and safety of Velmanase alfa in the treatment of patients with alpha-mannosidosis: results from the core and extension phase analysis of a phase III multicentre, double-blind, randomised, placebo-controlled trial. J Inherit Metab Dis. 2018;41(6):1215-1223. doi:10.1007/s10545-018-0185-0
6. Harmatz P, Cattaneo F, Ardigò D, et al. Enzyme replacement therapy with velmanase alfa (human recombinant alpha-mannosidase): Novel global treatment response model and outcomes in patients with alpha-mannosidosis. Mol Genet Metab. 2018;124(2):152-160. doi:10.1016/j.ymgme.2018.04.003
7. Ceccarini MR, Codini M, Conte C, et al. Alpha-Mannosidosis: Therapeutic Strategies. Int J Mol Sci. 2018;19(5):1500. Published 2018 May 17. doi:10.3390/ijms19051500

Material